2020-08-28

 

Skydda dina växter

 

Mot sniglar

Det bästa vi kan använda är snigelmedel med järnsulfat. Finns i olika fabrikat och olika namn. Är ofarligt för alla djur utom sniglar. Medlet är dyrt i butik, ca 280 kr/kg. Gör så här: Lägg ca en matsked av medlet på lite olika ställen där du brukar ha sniglar och vid växter som sniglarna gillar. Täck gärna uppifrån med något så inte fåglarna äter upp medlet, men se till att sniglarna kommer åt. (Det finns särskilda produkter att lägga snigelmedlet i, t ex Snigelmatilda, men du gör lätt ett tak själv av en plastburk med ”dörrar” och en sten över). Nu märker du var medlet har störst åtgång och där fortsätter du lägga ut medlet. Det är för dyrt att strö ut det som gödsel.

Ölfällor fungerar också bra. Gräv ner burkar till markytan och fyll med öl. Lägg gärna en plastpåse i så slipper du handskas med de äckliga djuren. Du kan också klippa itu en stor pet-flaska lite ovanför mitten och sen trä den trattformade delen i bottendelen, kapsylgängan nedåt, som du fyllt med öl. Lägg flaskan nedåtlutande med öppningen i marknivå. Sniglarna kommer in men inte ut igen.

Kaffesump lär också ha effekt, sniglar dör av kaffe, så pröva att lägga det runt växter som du är särskilt rädd om.

Annars gäller att det är din skyldighet att döda alla mördarsniglar du ser. Klipp eller hugg dem alldeles bakom huvudet så slipper du den äckliga geggan. Snigeln har kommit in i Sverige med importerade växter och hör inte hemma i vår natur. Här har den inte några naturliga fiender. Den förökar sig med en svindlande hastighet, en snigel lägger ca 400 ägg och det kan bli 2 generationer på en sommar!

Håll lotten fri från bråte där sniglarna trivs och klipp gräset kort så blir det torrare och sen ser du sniglarna och kan ta död på dem.

Har du inga sniglar?! Gå ner på lotten efter sex på kvällen eller en regnig dag så får du kanske en annan uppfattning.

 

Mot ohyra

Här gäller det att använda nyporna att klämma med. En hård stråle från vattenslangen kan hjälpa mot bladlöss. Täck med fiberduk eller använd Växtvårdsmedel som är Krav-märkt. Inga andra gifter får användas eftersom vi är en miljöcertifierad förening. En mångfald av växter gynnar de nyttiga insekterna och växelbruk hindrar de jordbundna skadedjuren att ta över.

Om du ska spruta så gör det på kvällen när inte de nyttiga pollinerarna, bin, humlor och blomflugor är ute. Några recept på hemmagjorda medel att spruta med:

 

Svartfläcksjuka på rosor:

2 dl vatten, 2 msk bikarbonat, ½ dl såpa.

Spruta förebyggande i maj – juni.

 

Mjöldagg t ex på gurka, Flox mm:

1 liter vatten, 1 msk bakpulver + lite såpa eller diskmedel.

Spruta förebyggande och upprepa var 14:e dag.

 

Mot bladlöss:

1 liter vatten, knappt 1 dl såpa, en kapsyl T-sprit.

(En hård vattenstråle från slangen kan också hjälpa, eller ta till nyporna om de inte är så många).

 

Mot möss och råttor.

Förvara aldrig matvaror på lotten när du inte är där. Ta med matrester hem. Kasta inte heller i papperskorgarna på väg hem, de svämmar över och fåglar drar ut innehållet på marken och sen är råttorna där.

 

Mot rådjur

Det finns en hel del avskräckningsmedel du kan köpa eller göra själv.

Blodmjöl finns i alla trädgårdsbutiker och byggvaruhus som säljer växter. Blodmjöl fungerar även som kvävegödning och passar därför särskilt bra till bladväxter. Strö lite i början och slutet av landet eller runt om. Blodmjöl behöver förnyas efter regn.

Rå Odör är en kletig produkt som du sätter på pinnar runt det du vill skydda eller direkt på t ex rosbuskar.

Trico Garden är ett koncentrerat medel som baseras på fårfett vilket gör den till en helt miljövänlig, naturlig och därmed ofarlig produkt för din trädgård och som är väldigt lätt att använda.

Gör eget avskräckningsmedel av 1 kg blodmjöl, 1 liter vatten och ca 1 dl ammoniak. Blanda ihop i en hink med lock, det luktar illa, och dränk in oasis eller trasor med blandningen och sätt på pinnar runt odlingen. Du kan också ha det i öppna burkar som du placerar ut. Behöver förnyas ca varannan vecka. Detta är det billigaste avskräckningsmedlet.

Återstår alternativet med att täcka odlingarna men nät eller fiberduk. Lättast om du vill ha lite höjd på skyddet är att på byggvaruhusen köpa billiga elrör i plast som du böjer i bågar över landen och lägger nät eller duk över.

 

Mot tvåbenta marodörer

Var på lotten ofta. Ser du någon som går runt och inte verkar vara hemma på vårt område, så gå fram och prata med personen. Att hindra tjuvar är svårt, men fotografera gärna bus och stöld om du kan. Ofta är det samma gäng som återkommer. Anmäl alla stölder till polisen, de utreder nog inte, men det kan göra att de oftare tar en sväng förbi området.

Har du köpt säckar med jord eller gödsel så rispa gärna upp dem, så blir de svårare att bära dem från platsen. Lämna inte begärliga föremål på lotten och ta hem dyrare verktyg under vintern. Lämna heller inte verktyg lämpliga att bryta (lås) med framme och ta helst hem tändvätskor och bensin.

 

Vatten – en dyr bristvara

Att som vi vattna med renat dricksvatten måste av många i världen, som inte ens har rent vatten att dricka, ses som en oerhörd lyx och slöseri med vatten.

Varför behöver växterna vatten?

  • Utan vatten kommer växterna inte åt näringen i jorden.
  • Tillväxten stannar upp.
    Det blir dålig utveckling av frukt och bär.
  • Inga nya skott till nästa år på t ex hallon och björnbär.
  • Torkskador på blad och grenar.
    Fler angrepp av skadegörare och växtsjukdomar.
  • Intorkning/död.

 

Vattenbrist drabbar olika

  • Sådder och utplanteringsväxter drabbas värst.
  • Vårplantering av fleråriga växter bör undvikas. Höstplantering är oftast bäst.
  • Plantera torktåliga perenner.
  • Starkväxande arter drabbas värst.
  • Storbladiga växter är mest utsatta.
  • Arter med små, smala, hårda och ludna blad klarar sig bäst.

 

Hur gör du för att spara vatten?

Miljöfaktorer

Försök skapa lä på lotten. Låt högre växter som bärbuskar, jordärtskockor, majs mm bryta vinden.

Skugga med odlingsduk, Förbättra jordens vattenhållande förmåga genom att tillföra mullbildande ämnen som kompost och barkmull. Använd biokol.

Vattentillförsel

  • Vattna vedartade växter främst i maj/juni.
  • Höstså en del grönsaker som t ex morot och palsternacka.
  • Undvik alltför vattenkrävande växter.
  • Vattna på morgonen före 10:00 eller på eftermiddagen/kvällen efter 16:00 eller vid regn, (15 mm.) (Gäller inte tomater som kan spricka).
  • Punktvattna helst med kanna.
  • Vattna rikligt när du vattnar, ca 20 mm. Det är 2 fulla 10-literskannor per kvm. Lika lång tid som det tar att fylla en kanna behöver du vattna med slang för att det ska bli 10 mm/kvm! Vattnar du med spridare ska den avgränsas, man kan t ex tejpa ihop de yttersta hålen om strålen är för bred, så att vattnet endast kommer på land och rabatter, inte på gräs, gångar eller buskar. Kolla att vattnet verkligen trängt ner. Vatten på ytan leder växtens rötter uppåt så de blir mer känsliga för torka. Djup vattning får rötterna att växa neråt och hämta vatten från djupare nivåer.

Andra åtgärder

  • Marktäckning med gräs/grönklipp, löv, halm mm eller täck sådderna med fiberduk.
  • Förkultivera hemma, det ger tåligare plantor vid utplantering.
  • Optimala tidpunkter för sådd. Så t.ex. inte spenat, rädisor och asiatiska kålväxter mitt i sommaren. Näringsvattna = vattning och näring på samma gång.

Minska effekten av vattningsförbud

Ta hand om regnvattnet med en takränna och tunna.

Ha vatten i en tunna på lotten. Bra reserv om vattenledningen måste lagas och dessutom gillar växterna det uppvärmda vattnet bättre än det iskalla från kranen.

När du använder vatten för att tvätta händerna eller skölja grönsaker gör det i hink och använd sedan vattnet att vattna rabatterna med. (Du använder väl miljövänligt diskmedel och tvål?)

Detta är något av det du behöver tänka på både som miljömedveten och för att hålla vattenkostnaderna nere för föreningen. Blir vattenkostnaderna högre kan föreningen tvingas höja avgiften, vilket vi försöker undvika så länge som möjligt.

 

Plast – ett nödvändigt ont

Idag är det svårt för oss att tänka oss en miljö utan plast. Användningen av plast ökade lavinartat efter andra världskriget och plast finns nu överallt och är i många fall svår att ersätta med andra material.

I huvudsak får vi koncentrera oss på att minska onödig förbrukning av plast och se till att förbrukad plast inte hamnar i naturen.

För egen del:

  • Tänk efter innan du handlar föremål av plast. Kanske finns det jämförbara varor av annat material som t ex trä.
  • Kanske kan du köpa begagnade saker av plast. 
  • Använd soppåsar på rulle eftersom de är gjorda av återvunnen plast och tunnare än affärens plastpåsar.
  • Köp plastsaker av god kvalitet som håller länge, ju längre ett föremål används desto mindre miljöpåverkan.

Plast på lotten:

Ta hand om din plast så den inte hamnar i jorden, bryts ner till mikroplaster, hamnar i grundvattnet, i sjöar och hav, i vattenlevande djur och slutligen i dig själv.

  • Plast som utsätts för solljus, t ex krukor, vattenkannor, odlingsdukar, presenningar, växthus mm, blir sköra och vittrar förr eller senare sönder. Kasta dem därför på återvinningsstationen när de börjar bli dåliga. Där kastas alla större plastföremål som inte är matförpackningar.
  • Plast som inte utsätts för solljus bryts däremot inte ner. Du kan alltså använda s k markduk eller platonmattor om de ligger under jord eller täcks noga med barkflis. (Men ibland kan du lika gärna täcka med dagstidningar med barkflis över).
  • Matförpackningar av plast sorteras maskinellt och kan återvinnas. Dessa kastas därför i de gröna sopcontainrarna. Där kastas även de plastpåsar som är tillverkade av bioproducerad plast, t ex av majs eller sockerrör. Dessa bryts bara ner i industrikompost som är över 70° varm.
  • Komposterbar plast finns inte.

Skönt att veta:

Nya PVC-slangar innehåller inga farliga gifter och att innehållet i plastvattentunnan skulle förorena jorden är inte heller någon risk.

Ny plast är kodad och då kan man gå in på Konsumentverket eller Kemikalieinspektionen för att se vilka ämnen den innehåller.

 

Några råd om kompostering:

  • Se avfallet från dina odlingar som en tillgång. Dessa tillför jorden näring och framför allt ökar mullhalten i vår leriga jord vilket gör den mer lättodlad och lättbearbetad.
  • Ha gärna två kompostbehållare på din lott i nät, trä eller vad du tycker är bra.
  • Du kan använda den ena ett år och låta den sedan mogna nästa säsong när du fyller nästa behållare.
  • På hösten innan du höstgräver kan du tömma din kompost och strö ut innehållet ovanpå jorden. Detta gräver du ner när du sedan höstgräver. Om allt inte är helt nedbrutet gör inget.
  • På hösten när man städar sin lott och får mycket växtdelar över som blast, gamla blommor mm, behöver man inte lägga dessa i komposten, utan klipp sönder dem i bitar om ca 5 cm, dessa sprids sedan på jorden och och vänds ner med höstgrävningen.
  • Att på detta sätt tillföra växtmaterial till jorden gör att man arbetar upp mullhalten och ger jorden en bättre och luftigare struktur.
  • Vad händer då med ogräsfrön och ogräsrötter i komposten? Är komposten tillräckligt varm dör rötterna och frön gror och dör. Är komposten torr eller i yttre delen av komposten kan ju frön och rötter överleva. För att slippa dessa problem kan man låta rötterna torka i solen så att de dör och se till att ogräs inte har gått i frö när de läggs i komposten.
  • När man gräver upp ett nytt grönsaksland och får mycket gräs och rötter över att kompostera kan man lägga allt som en lång limpa. Täck limpan med dagstidningar och överst markväv (ej odlingsväv, det måste bli ordenligt mörkt i högen) på toppen av limpan kan man lämna en springa och fylla på med lite matjord och där sätta frön av t.ex.pumpa eller krasse. Nu får man en blommande komposthög, efter två år har man fått jord i limpan.
  • Tänk på att all förmultning kräver fuktighet och luft.